30 sekunder av mitt liv

Ahlam, jul och karaoke-kväll!

Kareem: Dag 1, 12:40

Känner mig lite irriterad. Befinner mig hemma med Taim i Stockholm och om ca en timme åker jag till Uppsala och kommer tillbaka nästa helg.

Jag har en bild med en person som jag träffade år 2014 i Irak och gjorde en intervju med honom och jag filmade honom under tiden han läste en dikt. Dagarna gick och jag träffade honom för några dagar sedan av en slump. Vi pratade och han berättade att det fanns en journalist som intervjuade mig och tog bilder på mig och medan vi pratade kom vi på att det var jag som hade intervjuat honom. Han har förändrats utseendemässigt väldigt mycket. Denna berättelse visar hur liten världen är och hur människor kan träffas även om man är i andra ändan av världen.

Dag 4, 12:08

Jag tänker på mitt barn just nu. Jag har saknat honom. Och efter fysioterapeut på Röda Korset så kommer jag åka till Stockholm

Dag 5: 06:51

Karim: Min fru är gravid och jag tänker på vart vi ska lämna Taim under hennes födsel i Mars

Linda: Dag 1

Exjobb/Palestina

”Jag sitter framför min dator och tänker på vad jag ska göra för exjobb. Jag vet redan att jag inte vill göra något traditionellt. Ibland vill jag göra något som har med Palestina och göra. Ett försök till att säga att jag och andra palestinier finns. Något som vår värld inte riktigt bryr sig om. Men jag måste erkänna att jag jobbar med helt andra frågor. Robotar och computional design är inte direkt något som bryr sig om krig och människors lidande utan det handlar snarare om att effektivisera samhällen som redan har det bra. Man kan tänka på många sätt att använda dessa effektiva metoder för att bringa nya perspektiv till Mellanöstern, men vem kommer investera i ett sånt när folk faktiskt håller på att svälta där?”

Dag 2

Ljuset tog mig till en ny värld.

”Den bilden tog jag idag när solen kom fram och fyllde rummet med en varmt ljus. Nu är klockan 20:06. Jag sitter fortfarande framför min dator som är en av mina bästa vänner. Den är en värld där jag får experimentera och uttrycka mina fantasier, vilka inte hittills accepteras av den materiella arkitekturen. 

Jag lyssnar på Faraj Suleiman ”Questions on my Mind” en favoritlåt från Palestina. Vad jag känner just nu är inte något som jag kan enkelt beskriva. Hur känner jag när jag sitter och jobbar framför min dator och lyssnar på mina favoritlåtar jämfört med igår eller alla dagar i flera år då jag gjort precis samma sak? Jag vet inte hur jag känner, men jag vet att jag hade speciella känslor för några timmar sedan när jag tog den bilden. 

Det var inte bara solen som uppmuntrade mig att ta bilden utan det var snarare känslorna som bildades när solen bestämde sig att gå genom mitt fönster och bilda en vacker scen framför mig. Känslorna eskalerades då jag hade redan ”Attack On Titan” på gång. och jag kände att detta moment är vackert och kanske skulle passa i någon gammal film som till exempel ”West Beirut” filmen. Detta ljus tog mig till en helt ny värld, en värld där jag kände nostalgin. Verkligheten kändes som en illusion och åh vad jag önskade mig att få vara lite längre i den bilden, men den var för vacker för att vara länge.”

Comments are closed.